Lördag den 10 oktober 2003.

 

Idag är det dimma och fem grader varmt.
Samling vid skolan 07.00.
Manskapet har minskat. Vi är betydligt färre som jag. Nån fler än hälften.
Alla är mera påklädda. Rolf har fodrade vintervantarna på sig. Då vet man
att det är höst och kallt.
Klockan är 07.30 när jag kommit till mitt torn på Selsmoran.
Regnet i oktober har återställt fuktigheten i markerna. Ser det på myren
vid tornet. Där finns nu små vattenspeglar. Saltstenen är nästan helt orörd.
Klockan 08.45 har jag övat lite på lockrop på älg. Jag har köpt videon och
måste öva i verkligheten.
Hör lite brus på radion om dom nya ljuden som hörs i skogen.
- Det låter som en hund som ylar, säger Tommy.
- Det låter som nån älg som brölar, säger Tomas.
Jag får studera vidare på videon.
Jag har, utan att ha haft videon, fått stopp på tre älgar vid tornet "Tunnan"
där alla stannade inom skotthåll bara för att jag lockade på dom. Därför är
jag övertygad om att det funkar. Mitt oskolade ljud var inte så långt ifrån det
man lär sig på videon.
Jag får öva vidare.

Klockan 09.25 får Niklas se en stor tjur.
Klockan 10.00 förstår jag att alla tre hundar som är ute idag har samlats vid
hällarna på xx's skifte.
- Grabbar, Esko ska öppna hunddagis vid hällarna, säger någon.
Tomas går dit och hämtar sin gråhundstik.
Kan det kanske vara så att tjuren som Niklas sett kanske lockades dit av mina
lockrop och flydde inte förrän Tommy och hunden kom dit. Enligt Niklas föregicks
flykten av att tjuren gick och sökte något precis som om den tappat nåt.
Vi sitter ju båda på södra sidan om StorDegermyren inte alldeles för långt från
varandra. Det är långsökt men... inte helt otroligt....

Klockan 11.30 är det äntligen lunch.
Hon hemma har radio.
- Ristorante Anton kom...
- Ristorante här kom....
- Jag beställer meny 14, ropar jag.
- Den är slut för dagen, men vi har varma koppen, säger restaurangen.
- Kom ner till oss 12'an så kan vi skramal till lite riktig mat åt dig, säger Tommy.
Jag trodde att jag skulle få höra nåt från Rolf men han var tyvärr inte med
på jakten denna dag.

Efter lunch jagar vi på Skogfors. Jag sitter i Barrys torn klockan 13.00.
Barry har röjt skottgator och bunkrat ved i vedlådan.
Hans torn är en fröjd att hamna i.
Jag försöker att vara sparsam med veden för att jag vet att det innebär
uppoffringar för att få dit den.

Klockan 13.27 rapporterar Tomas att ko och kalv är på väg neråt, passa er
ropar han på radion.
Klockan 13.30 hör jag tre skott på passet bredvid mitt. Det är Jerry som fällt
kalven som Tomas sett.
- Jag fick ner den, rapporterar Jerry.
Nu är det äntligen tillåtet att fälla vuxet djur efter den relativt långa jakten
på kalv. Spänningen stiger lite grann med tanke på att vi sett så många
älgar inom området.
Efter ett tag rapporteras att en råbock setts i området.
Den dyker upp på en av skottgatorna synlig från mitt torn.
Jag kollar på radion om det är tillåtet att skjuta på råbock och det är ok.

Kl. 14.21 får jag skjuta en råbock från Barrys torn.
När råbocken konstaterats fälld meddelar jag detta till jaktledaren men
hör samtidigt att Banjo har ett gångstånd i riktning österut och nu är älgarna
i ungskogen alldeles bakom mig.
Skall jag börja ta ur råbocken eller skall jag gå tillbaka till tornet ifall det kommer en älg?
Viss beslutsvånda infaller. Råbocken klarar sig där den ligger.
Bestämmer mig för att gå tillbaka till tornet.
Väntar och väntar. Det handlar om att vänta när man sitter på pass.
Tänk om det kommer en älg också.
Men ståndskallet tystnar och jag bestämmer mig för att gå tillbaka till råbocken.
Det var nog kon som nyss blev av med kalven som är kvar i området.
Drar den efter skjutgatan för att komma närmare tornet där jag har alla grejerna.
Tar ur råbocken.
Jakten avslutas för dagen. När vi kommer med råbocken till slakteriet finns två
småflickor där. Båda inspekterar avpälsningen.
- Har du skjutit Bambi, frågar en av dem.
- Ja, vad svarar man på det, tänker jag men säger inget.
Som tur är får jag behålla allt kött själv. Den ser väldigt liten ut jämfört med
de älgar som hänger i slakthuset just nu.