Söndag den 14 september 2003.

Regnet hänger i luften.  Värsta sommartemperaturen utomhus +9 grader. 
Jakten skall ske på Selsmoran igen. Jag valde att gå till tornet norrifrån.
Det blir kortare att gå den vägen. Jag har jobbat lite med röjsågning av
skiftet på andra sidan Stordegermyren sett från tornet jag sitter i och
det var kortare att bära såg och bensin den vägen. 
Får rapport på telefon att min son Martins jaktlag lyckats fälla en 16-taggare. Kul för dom.

Klockan 06.32 har Rolf fått se tre älgar och han tror att det är en ko
med två kalvar. Dom färdas i riktning från byn och västerut men vänder
 snart och går mot byn istället. Vi blir påminda om att det endast är tillåtet
att fälla kalv efter den vuxna älg som Martin fällde igår.
Tommy: Uppfattade du det nitton?
Nitton svarar: Ja.
Per-Anton ser att älgarna finns i spännet vid viltåkern.
Sedan händer inget mer. Det tystnar på radion.
Efter en halvtimma börjar det regna. Tur att man sitter i ett torn och får regnskydd.
Klockan 07.38 hör jag hundskall på Stordegermyren. Spänningen stiger alltid så
fort man hör hundskall. Det kan vara en älg på väg till mitt pass likaväl som till
någon annans. Upplever hundskallen som ganska nära mig. Barry som sitter i
Åkes torn ser älgar gå ner till StorDegermyren vid Janssons koja vilket innebär
att dom är långt utom håll från där jag sitter. Älgarna skräms av drevfolk och
hund och vänder österut.
Dagen fortsätter med lunch och vi jagar sedan av Selsnäs.
Jag får sitta där Hans brukar sitta nere vid älven.
En viss upphetsning har drabbat jakten efter att Rolf sett alldeles färska
 spår på Norrlångträskvägen. Det var tydligen språngspår eftersom det
låg mossa på vägen.
Tommy väljer att flytta på sig medan de andra hundförarna kör enligt plan.
Upphetsningen lägger sig dock efter ett tag.
Inget hittas och jakten flyttas till Tväråvägen istället.
Det enda som kan noteras av jakten i denna såt är att Barry får en
 ensam kviga på 10 meters avstånd men det är bara kalv som är tillåten fortfarande.