Söndag den 11 september 2005.
 

Is på vindrutan på morgonen. På grund av att dagarna blivit kortare
får man sovmorgon. Man skall vara på plats halv sex istället för fem.
Martin och jag kör igenom morgonritualerna med fika och kaffe och
påklädning och ilastning av grejer och jag vet inte allt.
Fast vi har förberett så kommer vi bara precis i tid. Dock är vi inte
sist.
Svag sydvästlig vind igen.
Haren sitter och äter av harsyran som finns i uppfarten till
carporten.

Idag kommer ytterligare en nygammal jägare. Niklas Marklund.
Han har varit på Kreta. Brun av sol i ansiktet.
Nu avslöjas det att Ulf sett två älgar vara fram till Rolfs torn
och kollat vad som står på skyltarna.

Morgonen börjar dåligt för författaren. Pennan trasslar. Som tur var
hittade jag en annan penna att fortsätta att skriva med.
Jag får tornet på Högberget. Bra med vindskyddet av tornet.
Varfågeln är på plats i en av torrfurorna.
Långt borta ser jag en rovfågel sätta sig i en av tallarna i hyggeskanten.
Klockan halv åtta gör jag upp eld på marken bredvid tornet.
Skönt att värma sig.
En vessla springer över skogsbilvägen.
Verkar inte bry sig så mycket om att jag sitter där. Den har väl annat
att tänka på kan jag tänka mig.
Kl. 09.55 får Martin G syn på ko med kalv på hygget norr om tornet.
Kul att han fick se älg. Tydligen var dom inom skotthåll men något
gjorde att det inte blev nåt.
Det kanske blev för kort om tid.
Ska höra med honom senare om vad som hände.
Kl. 10.02.
Två skott. Ett tredje skott. Det är visst nån med ammunitionssponsor.
- Den ligger på vägen, säger 21'an.
- Den for över Lailas torn, fortsätter han.
- Det blev en kalv, säger 31'an.
- Det kanske var nog så långt håll hör man 21'an säga.
Av samtalet drar jag slutsatsen att Ulf har lyckats fälla en kalv vid sitt
nya torn.
Klockan 10.11 hörs tre skott i västlig riktning. Strax efteråt ett fjärde skott.
Sen har jag skrivit texten 3 till 30. Undrar vad jag menar med det.
- Conny har fällt en ko, kommer det rapport om.
Klockan 10.20 ser Tommy fler älgar. En ko med kalv.

Nu duggar älgobsarna tätt. Det är skillnad mot igår då vemodet hängde
som en tung grå filt över jaktstämningen.
Nu är det fällt sammanlagt åtta älgar.
Nästan osannolikt.
Lunch. Vi sitter som vanligt och berättar historier och ljuger för
varandra i en timmes tid.
Skratten haglar till historier som berättas.
Många är "under bältet".
När rasten är slut väcks frågan om jakten kan avslutas för denna jaktperiod.
Dom flesta verkar ha sin uppfattning klar.
Handuppräckning. Majoriteten vill fortsätta jaga.
- Det är kalv som gäller, säger jaktledarn.


Jag får första passet på Tväråvägen.
Luften är tunn och sval. Ett tunt molntäcke skymmer solen.
David får syn på en älg gående över skogbilvägen vid Daal'n och den går mot
Tväråvägen.
Kl. 14.05.
- Det kommer en ko och kalv mot dig, säger 21.
Mot vem? Uppfattar inte det.
Var satt han?
- Han satt där Henning brukar sitta.
Jaha, tänker jag.
- Vars är det.
- Det måste jag ta reda på. Det är säkert bra att kunna senare.
Då är det säkert att nån kommer att fråga.
- Visst vet du vars n'Henning brukade sitta.
- Det verkar som kon och kalven for ifrån oss, säger 21.

Kl. 14.12. Tre skott.
- Kalv på väg mot Tvärån, säger Martin E.
- Skottet tog, säger David.
Kl. 14.14 Ett skott till.
- Kalven ligger här.
Conny har skjutit en kalv.
- Nu är det valfritt att fälla vuxen eller kalv, får vi veta på radion.

Inte länge därefter, klockan tre, får Lars fälla en ko.
Därmed är det fällt nio djur av tillåtna tio.
Vilken jaktlycka.
Har inte varit med om detta någosin tidigare.
Ändå har jag hållit på i tjugo år.
Så många fällda djur på så få jaktdagar.

Fast jag har inte fått se en enda levande älg under denna jaktperiod
och det har heller inte hänt tidigare.
 

Hoppas det kommer en dag då jag också skall få chansen att
fälla min första älg.


Stort grattis till er, alla skyttar.