12 november 2005.

Av någon anledning så fick jag inte med mig något anteckningsblock
denna gång. Fast det var så mycket annat jag missade denna gång
också.
Helgen före hade jag bestämt att jag ville vara med på älgjakt.
Hade tidigare i höst beslutat att jag skulle avbryta för hösten men så
tänkte jag som Tage Danielsson.
- Ja men va faaan, man kan väl ändra sig.
Nu hade jag ändrat mig.
Lastat med älgstudsaren med tillbehör.
Men dagen började definitivt på nåt helt annat ställe än på den ljusa
sidan.
Det mesta gick snett.
Det började med att jag försov mig.
Det var bestämt att vi skulle träffas klockan åtta.
Jag vaknade halv åtta.
Rusar upp och märker att jag har glömt att göra en del saker
som behöver göras dagen innan.
Hustrun hade plockat fram en del av grejerna åt mig men tiden
var kort.
Snabbt fick jag glufsa i mig en grapefrukt medan kaffet kokade.
Vindrutan var täckt av is. Det sinkade mig ytterligare.
Tänkte att om jag skyndar mig dit till åtta så hinner jag berätta
att jag måste återkomma sen jag fått med mig allt.
Det gick väl bra.
Esko och Martin satt och väntade.
Båda skrattar åt mig och min sena ankomst.
- Du har ju inte ens fått hängslena på dig, skrattar Martin.
Till min fasa har jag glömt att dra upp hängslena över axlarna
innan jag tog på mig jackan.
Dom hänger nedanför jackan.
Vilken nesa.
Det var tur att dom inget såg av allt det andra jag glömt.
Snabbt tillbaka hem.
Fixa mackor och termosen.
Ryggsäcken. Den hinner jag inte kolla. Det är inte så viktigt just nu.
Ner med extra kläder, mat och radio.
Passet fick jag mig tilldelat innan jag åkte.
Nu känner jag mig lite stressad. Bilen trasslar för mig.
Det är bränslestopp eller nåt annat. Bilen stannar ideligen.
Men den går att starta igen efter en stund.
Till slut kommer jag fram.
Då märker jag att n'Ulf tagit hem rullstolen.
Där finns kvar bara en hård vanlig trästol. Vackert tyg
på dynan men sitsen är hård.
Jag har glömt sittunderlaget.
Får lägga extratröjan på stolen. Regnet hänger i luften.
Man riktigt ser hur regnmolnen passerar på hygget där
Martin E sitter. I Rolfs torn.
- Pass upp, det kommer två älgar, säger Martin.
Jag får syn på dom ganska snabbt.
Det är en tjur och en ko. Upp med bössan för att få in
dom i kikarsiktet. Dom går sakta österut. Kanske tvåhundra
meter från tornet där jag sitter.
Tänk att jag till slut fick se levande älg.
Strax efter kommer Banjo. Men han kommer snart tillbaka.
Vi bryter för lunch.
Återsamling hemma hos Esko.
Efter ett tags funderande får jag placering på Tomas nya hygge norr om
sågen.
Kör fram bilen och försöker hitta mig en plats bland rotvältorna.
Det dröjer inte länge förrän jag får syn på ko och kalv komma fram
genom risridån väster om hygget.
Nu kommer min chans inser jag.
Dom ser mig inte men jag ser dom. Sätter upp mitt tänkta skjutstöd
men det funkar inte. Skjuter och missar helt.
Nu går älgarna sakta österut. Jag reser mig upp och får in kalven i
kikarsiktet och den faller på skottet.
Går fram till älgen och skjuter fångskottet.
Vilken lycka för mig. Detta har jag väntat på i tjugo år.
Jag har lyckats fälla min första älg.
Ringer hem.
Nu märker jag att jag glömt slaktknivarna.
Esko kommer fram efter ett tag.
- Kan jag få låna din kniv?
- Näe, varför det.
- Man skall ha med sig egen kniv när man är ute och jagar.
- Jo, jag vet men jag har skickat efter dom.
- Här kommer dom förresten.
- Den som fällt älgen får också ta ur den själv.
Nu har knivarna anlänt så nu fixar det sig.
Jag tar ur älgen. Klarar det även om jag inte skulle ha hjälp.
Sen blir det fotografering. Transport till slaktboden för att
därefter avsluta jakten.